Agnes Salomonsson är en av studenterna vars musik kommer framföras i 2025 års Framtidens tonsättare fredag 11 april. Hon studerar idag första året på masterutbildningen i komposition på Musikhögskolan i Malmö.
Agnes har komponerat ett verk som heter Lustiga Huset och är till stor del inspirerat av balettmusik – verket är också tänkt att framföras tillsammans med dans i form av balett.
Vi passade på att ställa några frågor till Agnes om projektet, verket och arbetet som tonsättare i stort.
Om projektet
Vad betyder det för dig att få vara med i projektet Framtidens tonsättare?
– Det är en ynnest att få sin musik framförd av Musica Vitae. I ett projekt som detta kan man lära sig mycket om skapandet och spelandet av musik och dessutom vistas i en miljö där musik är allas gemensamma nämnare. Det är fint.
Skapandeprocessen
Varifrån hämtar du inspiration?
– Min musik kretsar ofta kring dans, rörelse, färg eller form. Titeln är viktig och ska helst plantera bilder i huvudet. Jag är svag för ”cirkusmusik” (i väldigt bred bemärkelse).
Hur går det till rent praktiskt när du komponerar?
– Det första som händer brukar för mig vara att spåna titel och fantisera om koncept. Ofta är dansrörelser involverade i konceptet och det blir en vägledning i komponerandet. Vid pianot provar jag idéer hejvilt tills jag hittar en rolig riktning och sedan ser processen alltid olika ut men det brukar vara att jag spelar piano eller dansar för mig själv (jag är ingen dansare men en mycket glad amatör!).
– Jag tycker också om att prova andra instrument, vilka jag än kommer över, för att få inblick i musicerandet. Helheten av verket skissar jag på papper i former, figurer och bilder och testar även instrumentationsidéer. Sedan skrivs noterna in på datorn, helst med ett klaviatur nära till hands!
Om verket Lustiga huset
Om du bara fick beskriva ditt verk med tre ord, vilka skulle det vara?
– Lustigt, svängigt, oförutsägbart
Varifrån kom idén om verket?
– Jag lyssnade på Stravinskijs violinkonsert och fick en särskild känsla av en kort passage på ca 16 takter i andra satsen. Med flageoletter i soloviolin och baktakt i övrigt stråk, som dessutom gör stora språng i intervallen, fick jag upp bilden av en kub som vrider sig i olika vinklar eller mjuka trampdynor (kanske ett djur?) som traskar runt i ett konstigt rum. Stämningen är äventyrlig men utan något uppdrag, bara nyfikenhet leder en framåt. Det låter kanske långsökt men det var så jag fick idén till att skriva ett verk om ett lustigt hus.
Att komponera för orkester
Vad tycker du är roligast med att komponera för en orkester?
– Klangfärgrikedomen och dynamikspektrat!
Vad är svårast?
– Att reglera balansen mellan instrumenten så att det inte blir för fylligt. Ibland är det lätt att falla för frestelsen att skriva för tjockt, dvs till för många instrument samtidigt, eftersom resurserna ändå finns på plats, men det låter inte så bra alla gånger.
Har du tidigare komponerat för en professionell orkester?
– Jag har tidigare komponerat musik för Jönköping Sinfonietta och Helsingborgs Symfoniorkester. Senare i vår ska även orkestern Moderna Musica framföra ett verk som jag har komponerat.
Läs mer om projektet och se samtliga medverkande tonsättare här.
Evenemanget har fri entré.